Danser och andra nöjen

Funnet bland samlade papper tillhörande framlidne Sven Olof Hedmark. Publierat med tillåtelse av Sven Olofs dotter Maj. Publicerat 12 april 2020.


Det berättas att man sommartid dansade på logen, ”fjösgell’n”, i Per-Ors och å vintern fick ungdomen gå och tigga att få dansa i gårdarna. Salen på Nygården lär ha varit ett rum där det fanns svängrum.

I och med att ny skola byggdes, revs den gamla och flyttades dit där dansbanan nu står. Därmed var problemet med danslokal på väg att lösas. Den stod emellertid ofullbordad från då den började byggas i början på 1920-talet och fram till 40-talet. Då tog sig några av byns kvinnor för att samla ihop virke som blivit kvar längs stränderna efter en flottning och fraktade det till sågen för att få det uppsågat. Så småningom väcktes väl de yngre karlarnas intresse av detta och en viss upprustning kom till stånd. När det nu var någorlunda drägligt att få värme i lokalen även vintertid, började det anordnas danser, dels av ungdomsföreningen som basade för banan, dels av kvinnoföreningen som ordnade fester för att samla pengar till gatlyse i byn när byn äntligen skulle få elström några år senare.

1940-talet synes ha varit den tid när dansbanan mest har nyttjats och livligt gick det till och roligt hade man. Oftast var det fans både lördag- och söndagkväll. Numera var ju vägen till Hede vinterplogad och folk kom från andra byar. Det hade namn om sig att det var roligt på danserna i Särvsjön, och fritt spel var det. Dansen slutade sällan ett eller två, ja ibland när det var sommar kunde solen gå upp medan dansen ännu pågick.

Vilka spelmän som anlitades före 30-40-talet är oklart men under ”storhetstiden” kom musikanter som Otto Larsson, Olle Thor, Konrad Karlsson, Åke Lindgren, Johan Myhr, Kalle Pettersson, Gustav Pålsson med sitt durspel, John Myhr och John Strand från Storsjö, Gustav Olsén och Oskar Berglund från Långå, Allan Bäck, Lars Persson och Gustav Jonasson från Hede m.fl..

Någon gång ordnade ungdomsföreningen enklare underhållning där de unga sjöng eller roade med sketcher. De då så populära syskonen Karin, John och Ragnar Dahlsten från Medskolen medverkade vid något tillfälle. Så även Långåamatörerena.

I helgamäss 1938 gifte sig Selma och Johan Jonsson och då gick dansen å dansbanan i dagarna tre. Musikanter var då Olov opp i backen och Gustav Olsén från Långå.

 

Ungdomarna synes förr ha varit företagsamma att själva förströ sig: Sommartid hände att man ”ställde te bal” genom att samlas och gå till dansbanan med en resegrammofon. Det var den tidens diskotek.

Eller så samlades man en söndag oppi Bärbacken.

Helmer Långström hade byns trafikbil och ibland bar det i väg till någon by på bio eller dans. Tyvärr rymdes inte alla i en bil och det blev oftast jäntorna som blev kvar hemma. Vi pojkar höll oss framme och ett visst missnöje hördes nog från dem som blev kvar hemma.

Ett par gånger under barmarksperioden kunde vi gå över till Storsjö eller Ljungdalen.

Midsommar och Mikaeli var vanligt för de nöjena. Vi kunde få vara ganska många, kanske ett tiotal, och hade trevligt på vägen också. Vi knallade i väg på en lördag och hem igen på måndagen, ganska trötta vill jag minnas.


- - -


Bio förekom sällan i Särvsjön. En sommar i början av 1930-talet bjöds på tältbio. Tältet stod Ustatä och de två filmer som visades lockade hem folket från fäbodarna. Ena gången visades filmen ”Hälsingar” med Sten Lindgren och Inga Tidblad och andra gången ”Kungliga Johansson” med Tor Modén, Sture Lagerwall, Håkan Westergren m.fl.

 

I slutet av 30-talet hade bröderna Berglund från Långå skaffat en filmaparat och for runt i byarna och visade filmer. Bak på bilen hade de ett bensindrivet el-aggregat som gav ström till bion. Tyvärr kom kriget med bensinbrist på visningar kom att upphöra.


Ett fåtal andra förströelser kunde förekomma som när Frälsningsarmén kom; det skedde oftast i skolan. Gudstjänst hölls en eller ett par gånger om året.

Någon enstaka gång kom en underhållare t.ex. sångaren Oscar Bonander, fiolspelaren Konrad Svensson från Tännäs eller bröderna Flodström som spelade och skämtade.

 

Alf Jonsson f. 1937 berättar att en grupp särvsjöungdomar en höst gick till Storsjö på dans. De låg kvar i Putten till måndag morgon. Då de vaknade hade det snöar. De fick pulsa hem över Smolet - det tog hela dagen!